Blir stressad

över allt det här med maten. Jag mår så dåligt över det. Nelly känner säkert av det.  Hon kan ta några få skedar vanlig mat sen får hon kväljningar,sätter i halsen och spyr upp. Hon kan ju inte leva på välling och gröt. Ersättning tycker hon inte om. Allt känns bara hopplöst just nu...

Jag kan ju inte kräva att hon ska orka äta så mycket när hon är sjuk, men vanligtvis äter hon som en liten myra om ens det! Alla andra barn jag träffar på bara skriker efter mera mat, medans Nelly gråter så fort haklappen åker på. Tillägger att jag aldrig tvingar i henne nå mat, utan det erbjuds frukost, lunch, mellamål, middag och kvällsmål. vill hon inte ha så behöver hon inte. vill ju inte att det ska bli någon ond cirkel.

Varenda dag går all min energi till det här dilemmat. Jag oroar mig hela tiden över hennes vikt och hälsa. Hon är så himla liten igenfört med andra barn i hennes ålder.  och hennes kurva börjar plana ut. Det känns oroväckande om nått!

Ska se om hon alls är intresserad av att ta bröstet ikväll, jag har ju fortfarande kvar lite grann och det går ju att få igång mjölken igen om det skulle vara så..


                                                           En  förkyld  liten Nelly

                    

Vad jobbigt att vara så orolig, hoppas det vänder snart. :) Kram

Texas har också alltid varit nätt och legat under den "normala" viktkurvan och jag har jämt oroat mig över hans vikt. När han helammades så oroade jag mig över att mjölken var för tunn och för en tid sedan oroade jag mig över att han inte åt tillräckligt mycket. Men sen vi fick veta att han gått upp "normalt" nu efter sista vägningen så kunde jag pusta ut.



Jag vet hur det känns! Det är jättejobbigt! Men försök att inte oroa dig... jag tror att barn kan känna sina föräldrars oro så försök bara att acceptera att bebisar är precis som vuxna = En del är korta, en del är långa osv. ;)

förstår att det känns jobbigt.. jag var jätte orolig över att linnea åt jätte dåligt när hon var nyfödd. jag trodde hon inte fick i sig nog, var så orolig så ja grinade på kvällarna och var så orolig varje gång ja skulle amma för hon ammade i 2 timmar å ja vart så nojjig varje gång , mådde dåligt över det länge..



men linnea är sån som petar i maten å äter lite å leker mest.. men hon går upp i vikt det gör hon, och alla barn är olika.. :) så det blir bättre det gör det :)

Det jobbigaste som finns är ju att behöva oroa sig för att dom inte får nog med mat :-/

Hoppas hon kryar på sig och börjat äta bättre!