som har grot i bakhuvudet på mig nu ett tag nu... En sak en vän sa till mig.  En vän som jag träffar mycket sällan nu mera. (tyvärr) Hon var rädd att jag hade förändras som person för jag hade fått barn. Det hoppas jag verkligen inte jag har gjort, och tror inte jag har gjort heller!

Tidigare (innan jag träffade J) var jag en rastlös själ. visste inte riktigt vad jag ville,  lr vad jag skulle göra med mitt liv. Jag var livrädd att jag skulle fastna i samma gamla spår. Jag hade svårt att tro att det skulle bli något av mig. Kunde då  fly iväg nånstans. Det räckte ibland med en vecka, och ibland var jag borta längre perioder.

Den jobbiga känslan har jag inte kvar längre..

Nu har jag hitta mig själv. Jag har mognat som person, och jag har äntligen slagit mig till ro.  Men jag vet fortfarande inte vad jag ska "bli när jag blir stor".  Men det känns inte lika stressigt och viktigt att veta för mig just nu. Jag tar lite dagen som den kommer. Har ju inte bara mig själv att tänka på nu. Jag har en underbar familj åxå. En förändring som är svår att sätta ord på.

Så nej, jag som person har inte förändras något. Dom som riktigt känner mig hoppas jag ser det.